Föreningen Femörefortet i Oxelösund

StartsidaAktuellt från Föreningen FemörefortetFöreningen FemörefortetFemörefortet - Faktasida, öppettider, priser mmFyrvaktarbostaden på FemörehuvudFemöreOxelösunds KustförsvarLäsvärtOxelösund

Femörefortet - Pjäsplats för rörligt kustartilleri i Gamla Oxelösund
Aktuella bilderNyheterSponsorerSouvenirer och böckerNaturbilder från FemöreKalla krigets försvar - BilderDagens försvar - BilderFörsvarsmakten


En pjäsplats för rörligt kustartilleri i Gamla Oxelösund uppfördes 1944 och avvecklades 2002

Redan 1939 hade Tjeckiska Skodaverkens generalagent i Sverige föreslagit köp av 21 cm rörliga pjäser till Sverige. Efter några förvecklingar inköptes nio stycken pjäser som benämns 21cm m/42. Utbildning påbörjas och pjäsplatser byggs primärt längs syd och ostkusten, bl a vid Bråviken, dvs. Oxelösund, och är klart i slutet av 1944.

Den primära pjäsplatsen byggdes nära Gamla Oxelösund med tre betongplattor med tillhörande skyddsrum/ammunitionsdurk. Vidare användes även en central stridsledningscentral i ett bergrum. Betongplattorna gjordes så att endera pjäs 21 cm m/42 eller 15 cm m/37 kunde användas. Det kan även nämnas att en pjäsplats från första världskriget fanns här i närheten men den finns inga spår kvar av. 21 cm pjäserna sköt ca 30 000 meter och vägde totalt 33 ton, vid transport uppdelade i tre enheter.

Till varje rörlig pjäsplats finns även en reservställning, som i Oxelösunds fall låg vid Stora Flättna gård NV om Oxelösund. Där fanns samma typ av plattor och skyddsrum. Denna anläggning revs i april 2002.

Pjäsplatsen i Gamla Oxelösund finns delvis bevarad, de tre ammunitionsdurkarna och ledningscentralen är igengjutna, medan plattorna finns kvar. I anslutning till pjäsplatsen finns också ett torn, ursprungligen avsett som mätstation. Tornet avvecklades  2007 och disponeras nu av Föreningen Femörefortet.

foto Per Rödseth
Vägen upp till pjäsplatsen vid Gamla Oxelösund 2008-03-16

foto Lars Hansson
Stridsledningscentralen 2002-09-27, före avvecklingen

foto Lars Hansson
Stridsledningscentralen 2007-07-03, efter avvecklingen

foto Per Rödseth
Pjäsplatsen för 1:a pjäs 2002-05-25

foto Lars Hansson
Skyddsrummet för 1:a pjäs 2002-09-27, före avvecklingen

foto Lars Hansson
Skyddsrummet för 1:a pjäs 2007-07-18, efter avvecklingen

foto Per Rödseth
Pjäsplatsen för 2:a pjäs 2002-05-25

foto Per Rödseth
Skyddsrummet för 2:a pjäs 2002-05-25, före avvecklingen

foto Per Rödseth
Pjäsplatsen för 2:a pjäs 2008-09-05, efter avvecklingen

foto Lars Hansson
Pjäsplatsen för 3:e pjäs 2002-09-27

foto Lars Hansson
Trossplatsen för 3:e pjäs 2002-09-27, före avvecklingen

foto Lars Hansson
Trossplatsen för 3:e pjäs 2007-07-18, efter avvecklingen

foto Lars Hansson
Mätstationstornet 2002-09-27, före avvecklingen

foto Lars Hansson
Mätstationstornet 2007-07-18, efter avvecklingen

foto Per Rödseth
Mätstationstornet 2011-09-07

foto Per Rödseth
Inuti mätstationstornet 2010-08-22, efter avvecklingen

foto Per Rödseth
Utsikt från mätstationstornet med Hävringe längst tv i horisonten 2010-08-22

foto Per Rödseth
Utsikt från mätstationstornet med hamninloppet tv och Ljungholmen och i horisonten Vikbolandet 2008-09-05

Fakta om mätstationstornet i Gamla Oxelösund

Den förberedda batteriplatsen för rörligt tungt kustartilleri uppfördes under första hälften av år 1944. Den tidens taktik och skjutteknik medförde att man i regel eftersträvade grupperingsplatser nära stranden med optisk sikt över havet från pjäsplatserna. Helst ville man också kunna gruppera en mätstation inom batteriområdet för att underlätta eldledningen. Pjäsplatsernas betongplattor utfördes enligt den standardritning som medger gruppering av 21 cm m/42 alternativt 15 cm kanon m/37. Tornet byggdes för en centralt grupperad mätstation med ett 4 m inbasinstrument, också enligt standardritning, vilket medgav fri sikt ut över det aktuella havsområdet. Området utnyttjades sista gången med sitt ursprungliga syfte vid en krigsövning 1959 som ett led i rekognoseringen för den kommande fasta spärrbataljonen.

När spärrbataljon OD, senare BÅ, organiserades i mitten av 1960-talet hade teknik och taktik förändrats så att de tunga rörliga batterierna i regel grupperades några kilometer från strandkanten och det gamla batteriområdet i Oxelösund kunde utnyttjas för den fasta spärrbataljonens behov. Mätstationstornet fick då inhysa spärrbataljonens spaningsradar med beteckningen PS-33.
Så var nog också förhållandet ända tills bataljonen gick ur krigsorganisationen 1998.

År 2001 hade radarmaterielen i tornet bytts ut till modernare sådan.

Lars Hansson, öv 1


foto Lars Hansson
Avståndsmätare typ 4 m inbasinstrument

 


Upp
 


Copyright Föreningen Femörefortet ©